(Publ. 27 NOV 2014) Företagshemligheter är ett viktigt konkurrensmedel för alla typer av företag. Eftersom företag och organisationer i allt högre utsträckning bygger sin verksamhet på intern information och kunskap är detta område viktigare än någonsin. Nyligen har ett antal utvecklingar skett angående det rättsliga skyddet av företagshemligheter, både i Sverige och i EU.
Sverige
I Sverige pågår ett lagstiftningsarbete med syfte att stärka skyddet för företagshemligheter. Under slutet av 2013 meddelades en lagrådsremiss, ”Ett bättre skydd för företagshemligheter”, i vilken det föreslås att lagen om skydd för företagshemligheter (FHL) kompletteras med en ny bestämmelse om olovligt utnyttjande eller röjande av företagshemlighet. Ändringarna ska stärka skyddet mot att företagshemligheter röjs och används illojalt av anställda eller andra personer i näringsidkarens verksamhet. Detta ska göras genom att även vissa personer som arbetar under anställningsliknande former, men som inte är anställda, ska kunna täckas in av reglerna. I lagrådsremissen föreslås även en skärpning i straffskalan för brottet företagsspioneri.
Samtidigt tydliggörs i lagrådsremissen att skyddet för företagshemligheter inte hindrar anställda och andra från att avslöja brott eller andra allvarliga missförhållanden i verksamheten, dvs. så kallad ”whistleblowing”. Det föreslås att det i lagen uttryckligen anges att information om sådana missförhållanden aldrig kan vara företagshemligheter.
Lagförslagen är ett led i ett arbete för att skapa bättre förutsättningar för innovationer och kunskapsintensivt företagande i Sverige. Företagshemligheter är en viktig del av detta. Ett tydligt och enhetligt skydd för företagshemligheter är därför viktigt för att främja en sund konkurrens och innovativt skapande av information.
EU
Även på EU-nivå har företagshemligheter fått ett nytt fokus. I slutet av maj 2014 meddelade Europeiska rådet att de går vidare med ett EU-direktiv för att stärka skyddet av företagshemligheter inom hela EU. Sammanfattningsvis går förslaget ut på ett införande av en civilrättslig reglering av skyddet mot att företagshemligheter anskaffas, utnyttjas eller röjs olovligen. Förslaget innebär att definitionen av vad som är företagshemligheter och angrepp på dessa, liksom rättsmedel och sanktioner, ska bli gemensamma i EU.
Troligtvis kommer direktivet till stor delar att stämma överens med den svenska lagen om skydd för företagshemligheter, men vissa nya frågeställningar kan dock komma att dyka upp. Vi kommer därför att löpande bevaka den fortsatta utvecklingen kring direktivet, vilket förväntas antas under 2015.
