Groth & Co har i tidigare blogg skrivit om generativ AI och immaterialrätten och då med särskild fokus på frågan om användningen av upphovsrättsskyddat material för att träna AI-verktyg, läs den genom att klicka här. I den här bloggen kommer vi istället att fokusera på frågan om AI-skapade verk kan få immaterialrättsligt skydd och eventuella risker med användning av AI-skapade verk.
Idag kan du med hjälp av några knapptryckningar skapa både bilder och text med hjälp av ett AI-verktyg. Nedan följer några exempel med hjälp av Copilot som instruerats att i) skapa en bild på en kvinnlig IP-jurist, ii) att hon ska vara i en domstol, och iii) att det ska vara i en internationell rättssal och i Disney-format.
Är de AI-genererade bilderna upphovsrättsligt skyddade? Det enkla svaret på frågan är nej. Enligt gällande rätt krävs att en fysisk person, dvs. en människa, har skapat verket till väsentlig del vilket innebär att en fysisk person måste ha gjort tillräckligt många fria och kreativa val i skapandeprocessen. Samma sak gäller för tekniska uppfinningar. Men vad menas då med väsentlig del? Kan en fysisk person ta en AI-skapad bild och göra vissa förändringar och då hävda upphovsrätt? Svaret på den frågan är inte lika entydigt.
Användarens kreativa insats kan ge upphovsrätt
Att använda verktyg för att skapa upphovsrättsligt skyddade verk är egentligen inget nytt. Ta till exempel kameran som hjälpmedel för att skapa upphovsrättsligt skyddade bilder eller ett musikproduktionsprogram för att skapa låtar. På samma sätt borde väl en användare av ett AI-verktyg kunna skapa upphovsrättsligt skyddade verk, förutsatt att användaren gjort tillräckligt många fria val för att skapa verket? Ja, så kan det vara. I ett rättsfall i Kina, där kraven för upphovsrättsskydd liknar de svenska, bedömde domstolen att en användare hade haft en tillräckligt kreativ och intellektuell roll i skapandet av en bild för att få upphovsrätt. Användaren gav AI-verktyget Stable Diffusion många detaljerade instruktioner om bildens stil, miljö och hur modellen skulle se ut och posera. När resultatet inte blev som önskat, justerade han bilden genom att ge nya instruktioner. Domstolen ansåg att detta visade på ett aktivt och kreativt skapande, där AI:n endast fungerade som ett verktyg (mål Jing 0491 Min Chu No. 11279 (2023)).
I USA togs ett liknande fall upp där användaren hade skapat bilderna i en serietidning genom AI-verktyget Midjourney. AI:n fungerade som en bildgenerator där randomiserade bilder genererades utefter användarens prompts. Om användaren var missnöjd genererades helt nya bilder. U.S Copyright Office kom fram till att användaren i denna situation inte hade någon kontroll över resultatet då det inte gick att veta vilken bild som skulle generas därnäst. De slutgiltiga bilderna kunde därför inte ses som ett uttryck av användarens egna och självständiga kreativitet och var inte upphovsrättsligt skyddade. (U.S Copyright Office beslut i ärende Zarya of the Dawn, Registration # VAu001480196).
Av dessa domar framgår att användarens egen kreativa process måste vara styrande i framställningen av ett verk för att AI:n ska uppfattas ha använts som ett verktyg. Detta uttrycks även i EU kommissionens slutgiltiga rapport angående AI förordningen. Av rapporten framgår bl. a. att om användarens nyttjande av AI är så begränsat att denne inte gör självständiga val i den kreativa processen, kan användaren inte betraktas som verkets skapare.
Stora utmaningar med AI och patenträtt
När det gäller patenträtt är situationen liknande eftersom AI-verktyg kan användas i en innovationsprocess. Även här får graden av mänsklig inblandning i skapandeprocessen betydelse. Det kan också uppstå problem med kraven för att en uppfinning ska kunna patenteras. För att få patent måste uppfinningen vara industriellt användbar, vilket betyder att den ska lösa ett tekniskt problem med en teknisk lösning som kan upprepas. Om en uppfinnare använder AI i innovationsprocessen finns risk för svåra bedömningar på grund av "Black Box"-fenomenet, där AI:n bearbetar så mycket information att det blir nästan omöjligt för användaren att förstå processen. Om användaren inte förstår hur AI:n kom fram till resultatet kan det bli svårt att få patent, eftersom det är svårt att avgöra hur mycket människan har bidragit. Dessutom kan det bli problem med den industriella användbarheten om det är oklart hur AI:n kom fram till sitt resultat. Detta kan leda till oklarheter om den tekniska lösningen och hur den ska upprepas. Även här blir det upp till domstolen att bedöma i vilken utsträckning användaren har varit aktiv i innovationsprocessen samt om uppfinningen kan ses som industriellt tillämpbar.
Risker med att använda AI-skapade verk
Att använda AI-skapade bilder i verksamheten kan medföra många fördelar, men också risker. En av de största riskerna är att AI-skapade verk utan skydd kan kopieras och användas fritt av annan. Ett exempel på detta är det ovan refererade amerikanska registreringsärendet som rörde bilderna i en serietidning. En annan risk är att man kan riskera att begå intrång i annans rättigheter genom att använda sig av AI-skapade verk. Användaren av AI-verktyget har ofta ingen insyn i hur AI-verktyget har tränats, och som vi diskuterat i tidigare blogg, kan AI-verktyg vara tränade på material som omfattas av upphovsrätt. Det finns därför risk att tredje man hävdar att en AI-skapad bild eller låt gör intrång i hens upphovsrätt. Som användare av AI-skapade verk är du själv ytterst ansvarig för användningen av dessa. Man bör också ha koll på användarvillkoren till AI-verktyget. Det kan finnas specifika avtal eller licensvillkor som reglerar rättigheterna till verk skapade med AI-verktyget. I sådana fall kan skaparen av AI-verktyget ha vissa rättigheter beroende på vad som avtalats.
Värt att notera är även att det är olagligt att hävda upphovsrätt till AI-genererade verk, eftersom sådana verk i regel inte åtnjuter något rättsligt skydd.
Framtida utveckling och juridisk osäkerhet
Sammanfattningsvis kan AI-skapade verk erhålla immaterialrättsligt skydd om det finns tillräcklig mänsklig inblandning och kreativitet i skapandeprocessen. Det finns dock fortfarande många oklarheter och det pågår rättsliga prövningar runt om i världen som försöker fastställa hur immaterialrättslagar ska tillämpas på AI-genererade verk. Detta innebär att lagstiftningen kan komma att förändras i framtiden både i Sverige, EU och internationellt. Det är därför viktigt att följa den juridiska utvecklingen och vara medveten om vilka de aktuella reglerna och riktlinjerna.
Om du är osäker på hur immaterialrätten gäller för ett AI-genererat verk, bör du alltid kontakta en jurist för att få professionell vägledning och klarhet i frågan.
Karin Crafoord
Managing Partner
Head of Legal and Trademark Dept.
Attorney at Law Litigator
Alicia Savebäck Garcia
Jur.stud och praktikant
