Patentlagstiftningens värld kan vara både komplex och utmanande, framför allt då det finns vissa skillnader mellan olika länders nationella lagstiftning.
En viktig aspekt inom patentlagstiftningen är konceptet med en ”grace-period”. Längden och villkoren för denna period skiljer sig mellan olika länder och dessa skillnader kan spela en avgörande roll för uppfinnare.
Vad är en ”grace-period”?
Inom patentlagstiftningen måste en uppfinning vara absolut ny, inneha uppfinningshöjd och vara industriellt tillämpbar för att kvalificera sig för ett patent. Det absoluta nyhetskravet innebär att ingen tidigare publicering eller offentliggörande av uppfinningen får ha skett. Dock finns det undantag från detta krav, känt som en "grace-period". Detta innebär att ett avslöjande av en uppfinning inom grace-perioden i vissa fall inte innebär ett hinder för att få ett beviljat patent.
”Grace-period” skiljer sig mellan olika länder
Sverige är medlem i den europeiska patentkonventionen (EPC) och den svenska patentlagen (PL) är starkt harmoniserad med det internationella patentsamarbetet (patent cooperation treaty, PCT) och EPC.
Både den svenska patentlagstiftningen (§2 PL) och EPC (Art. 55 EPC) har en ”grace-period” som sträcker sig över 6 månader. Denna är dock väldigt begränsad och innebär att om din uppfinning blivit känd för allmänheten under denna period, innan patentansökan lämnats in, räknas inte detta avslöjande som ett hinder för att få ett beviljat patent, om:
a) avslöjandet skedde genom ett uppenbart missbruk i förhållande till sökandens eller dennes rättsliga föregångare, eller
b) det faktum att sökanden eller hans rättsliga föregångare har visat uppfinningen på en officiell eller officiellt erkänd internationell utställning som omfattas av konventionen om internationella utställningar undertecknad i Paris den 22 november 1928 och senast reviderad den 30 november 1972 (intyg krävs vid inlämnande av patentansökan).
Längden på grace-period varierar i olika länder. I USA, Kanada, Japan, Sydkorea och Singapore gäller exempelvis en 12 månaders grace-period, medan den i Kina är 6 månader. Inom Europa varierar perioden också i den nationella patentlagstiftningen: Albanien, Andorra, San Marino har 6 månader, medan Armenien, Vitryssland, Georgien, Lettland, Malta, Turkiet, Ukraina och Estland har 12 månader.
(https://www.wipo.int/export/sites/www/scp/en/national_laws/grace_period.pdf).
”Grace periods” betydelse för uppfinnare
En mer tillåtande grace-period som i tex USA ger uppfinnaren möjlighet att presentera sin uppfinning offentligt (self-disclosure),till exempel vid konferenser eller i vetenskapliga tidskrifter, och ändå söka patent inom en viss tid från detta tillkännagivande. Detta är särskilt viktigt med uppfinningar som härstammar från akademi och högskolor där projekten ofta är beroende av offentlig finansiering (Offentlighetsprincipen) och publicering av sina resultat för att få offentlig finansiering eller attrahera kapital från annat håll.
Personlig erfarenhet och risken med förpublicering
För ett par år sedan arbetade jag med en patentansökan baserad på data som skulle publiceras i en avhandling, ett av våra mest välrenommerade läroverk publicerade avhandlingen flera dagar tidigare än vad som var planerat, vilket ledde till att vi var tvungna att lämna in patentansökan i ett ofärdigt skick för att inte riskera patenterbarheten. I det här fallet skulle vi inte kunna åberopa §2 PL i Sverige eller Art. 55 (a) EPC då den inte är applicerbar om man själv eller någon annan av misstag råkat avslöja en uppfinning.
Hade en amerikansk uppfinnarkollega råkat ut för samma sak så hade denne i lugn och ro kunnat färdigställa patentansökan och lämna in den några dagar senare som planerat utan att den publicerade avhandlingen skulle utgöra ett hinder för att patentera uppfinningen, i enlighet med den amerikanska patentlagstiftningen.
Inte bara fördelar med ”grace-period”
Risken med att avslöja sin uppfinning innan en patentansökan är inlämnad kan orsaka både juridiska och kommersiella problem. Någon kan till exempel börja utnyttja eller vidareutveckla din uppfinning yrkesmässigt,vilket denne någon kan få fortsätta med även om du lämnar in en patentansökan i ett senare skede, det kallas för föranvändarrätt (§4 PL), denna rätt är nationell.
Ett mer komplicerat scenario är att denne någon även lämnar in en patentansökan innehållande din uppfinning och en vidareutveckling av den och kan på så sätt hindra dig att nyttja den uppfinningen om ett patent beviljas.
Därför krävs det stor försiktighet och noggrann övervägning innan man förlitar sig på en grace-period.
Harmoniserad ”grace-period” skulle ge rättvisare internationella förutsättningar
Det är värt att notera att en utökad grace-period kan erbjuda en rättvisare internationell spelplan framför allt för uppfinningar som härstammar från akademin och små och medelstora företag (SMEs). De skulle då kunna avslöja data för att attrahera kapital och därmed kunna nyttiggöra sina uppfinningar.
Att harmonisera den svenska patentlagen och den europeiska patentkonventionen (EPC) i linje med den amerikanska lagstiftningen för en grace-period är särskilt relevant för branscher som Life-Science där tillträde till den amerikanska marknaden ofta är avgörande.
Att utvidga grace-perioden endast i Sverige skulle inte ha den effekt jag önskar, den måste också införas i europeiska patentkonventionen (EPC) för att gälla den europeiska regionala patentansökan.
Grace-periods inom patentlagstiftningen är en kritisk faktor för att uppmuntra innovation och skydda nya uppfinningar. Det är avgörande att vi fortsätter att utveckla och förbättra dessa system för att stödja forskare och uppfinnare framför allt i Sverige och Europa, så att de har samma förutsättningar som sina konkurrenter i till exempel USA och Kina.
Det Europeiska Patentverket genomförde en gedigen undersökning om nyttan med en utvidgad grace-period i EPC (epo.org/grace-period-2022). I rapporten framgår att framför allt uppfinningar som kommer från akademi och SME:s skulle gynnas av en grace-period då förpubliceringar ofta ligger som hinder för patent och därmed rätten att stoppa andra från att på olika sätt kommersiellt nyttja din uppfinning utan överenskommelse med dig.
Med hopp om en utökad grace-period i Sverige och EPC.
