Modernisering av EU:s formskyddsförordning och anpassning av svensk lagstiftning

EU:s reformering av designlagstiftningen syftar till att modernisera och anpassa systemet efter de nya krav och möjligheter som har kommit med den tekniska och ekonomiska utvecklingen, men också att tydliggöra och stärka skyddet för design inom EU. Modernisering av EU:s formskyddsförordning och anpassning av svensk lagstiftning.

‍"Den här reformen är ett välkommet steg mot en modern och mer rättssäker designlagstiftning inom EU. Genom att anpassa reglerna till den tekniska utvecklingen, särskilt för digital design, skapas ett tydligare och mer tillgängligt skydd för formgivare och företag” säger Stefan Cahling, Partner, European Trademark and Design Attorney, Groth & Co.

‍Namnändring och förenklad ansökningsprocess
‍I likhet med den tidigare namnändringen av Gemenskapsvarumärke till EU-varumärke kommer det som idag heter Gemenskapsformgivning att döpas om till EU-formgivning. Man har också tagit bort möjligheten att lämna in EU-designansökningar via de nationella myndigheterna. Ansökningar om EU-design måste efter förändringarna lämnas in direkt till EUIPO.

‍Fler designansökningar i olika klasser
Det tidigare kravet på att en ansökan med flera olika designs måste klassas enligt samma Locarnoklass tas bort. Det kommer att vara möjligt att lämna in ansökningar med upp till 50 designs även om de faller inom olika Locarnoklasser.

‍Utvidgad definition av design och produkter
‍Definitionen av design utvidgas för att möta de tekniska och ekonomiska förändringar som skett under senare år. Man ha sett ett behov av att möjliggöra designskydd även för digitala produkter och exempelvis öppnat upp för möjligheten att skydda t ex rörlig design eller design som ändrar form och andra typer av animeringar.

Även definitionen av produkter utvidgas. Det är inte längre bara fysiska produkter som är föremål för design. I allt större utsträckning utgörs designade produkter av icke-fysiskaformgivningar. För att möta den utvecklingen har man öppnat för att skydda den typen av design, t ex grafiska arbeten och gränssnitt. Vidare kommer det vara möjligt att skydda rumsliga arrangemang, t ex en butiksinredning, restaurangmiljö etc.

‍Införande av Reparationsklausulen
I ett steg mot en ökad harmonisering inom EU vad gäller skyddet för synliga reservdelar av komplexa produkter innefattar reformen också den så kallade Reparationsklausulen. Klausulen innebär att synliga reservdelar som används för att reparera komplexa produkter, exempelvis reservdelar inom fordonssektorn, undantas från designskyddet. Klausulen gäller för reservdelar som ska användas för att återställa det ursprungliga utseendet på den komplexa produkten, t ex en strålkastare eller stötdämpare. Ett annat krav är att tillverkarens identitet och produktens kommersiella ursprung tydligt framgår av märkningen på produkten.

‍Ny symbol för registrerad design
‍Slutligen kan nämnas att designrättighetsinnehavare ges möjlighet att använda en ny symbol, Ⓓ, för att visa att designen är skyddad genom registrering.

"De här förändringarna markerar ett stort steg framåt för designskyddet inom EU. Genom att anpassa regelverket till den digitala utvecklingen och harmonisera lagstiftningen stärker vi skyddet för formgivare samtidigt som vi skapar en mer förutsägbar och rättssäker marknad”, konstaterar Stefan Cahling.

De ändringar som krävs för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s ändrade formskyddsförordning föreslås träda i kraft den 1 juni 2025.