Varumärken innehåller ofta färger. Men kan en färg i sig fungera som ett varumärke?
De flesta av oss känner intuitivt igen vissa färger som kopplade till specifika produkter eller företag. Men räcker den kopplingen för att ge ett företag ensamrätt till själva färgen? Skulle konsumenter generellt associera en viss färg med ett visst kommersiellt ursprung? Och vad händer med konkurrensen om en aktör får monopol på en färg i marknadsföring?
Det här är frågor som ligger i kärnan av varumärkesrätten och som EU:s varumärkesmyndighet (EUIPO) länge har brottats med.
EUIPO och nationella myndigheter är generellt mycket restriktiva när det gäller att registrera färger i sig som varumärken. Skälet är ganska självklart: färger är ett grundläggande verktyg för alla företag. Att tillåta ensamrätt till en viss färg riskerar att begränsa konkurrensen och försvåra för nya aktörer att etablera sig på marknaden. Det finns alltså ett inneboende motstånd mot att “monopolisera” färger.
Dessutom är utgångspunkten att konsumenter normalt inte uppfattar en färg i sig som ett kännetecken för kommersiellt ursprung. Färger ses oftare som dekorativa eller funktionella och inte som varumärken.
När färg faktiskt fungerar som kännetecken
Men det finns undantag och i vissa fall kan en färg genom lång och intensiv användning bli så starkt förknippad med ett företag att den faktiskt fungerar som ett varumärke. Juridiskt talar man då om att färgen har förvärvat särskiljningsförmåga genom användning.
Ett av de tidigaste exemplen inom EU är Milkas lila färg registrerat för choklad. Ansökan avslogs initialt, men efter att innehavaren lagt fram omfattande bevisning användning ansåg EUIPO att färgen faktiskt uppfattades som ett kännetecken. Det är dock värt att notera att detta skedde i ett EU med endast 15 medlemsstater. Idag krävs bevisning i betydligt fler länder, vilket gör tröskeln avsevärt högre.
Färgkombinationer är inte nödvändigtvis enklare att skydda
Man skulle kunna tro att det är lättare att få skydd för en kombination av färger än för en enskild färg. Men så är inte nödvändigtvis fallet. Ta till exempel en välkänd färgkombination inom energidryckssegmentet. De aktuella färgerna har använts konsekvent under lång tid, och många konsumenter kan sannolikt identifiera varumärket enbart baserat på färgerna. Men här uppstår ett annat juridiskt krav, nämligen kravet på tydlig och exakt återgivning. För att en färgkombination ska kunna registreras måste det vara klart och förutsägbart hur färgerna används. Det räcker inte att ange vilka färger som ingår utan man måste också definiera hur de kombineras.
I det aktuella fallet som gällde Red Bulls registrerade färgkombination i blått och silver där Red Bull hade beskrivit att färgerna skulle användas i lika proportioner och vara placerade bredvid varandra. EUIPO accepterade initialt detta bland annat med hänvisning till att färgkombinationen hade förvärvat särprägel genom användning. Efter en ogiltighetstalan från en konkurrent fann dock EUIPO:s Cancellation Division att färgdefinitionen inte var tillräckligt precis eftersom färgerna kunde kombineras på många olika sätt, vilket skulle ge olika helhetsintryck och göra det svårt för konsumenter att uppfatta och minnas en specifik kombination som ett varumärke. Resultatet blev att registreringen ogiltigförklarades – ett beslut som senare fastställdes både av EUIPO:s överklagandenämnd och Tribunalen.
Balansgången mellan ensamrätt och fri konkurrens
EUIPO behöver ständigt väga två motstående intressen; å ena sidan värna om fri konkurrens och säkerställa att företag kan använda färger i sin marknadsföring och å andra sidan skydda de investeringar som gjorts i varumärken där en färg, genom användning, faktiskt blivit ett starkt kännetecken.
I praktiken innebär detta att tröskeln för att registrera färgvarumärken är mycket hög, och att den fortsätter att vara det.
Slutsats
Så, kan en färg skyddas som ett varumärke inom EU? Ja, men bara i undantagsfall. Det krävs omfattande och konsekvent användning, stark igenkänning hos konsumenter och, inte minst, en mycket tydlig och exakt avgränsning av vad skyddet faktiskt omfattar. För de flesta företag är färg ett viktigt inslag i varumärkesidentiteten. Men att få ensamrätt till färgen i sig är fortfarande en brant uppförsbacke.
Har du frågor om varumärkesskydd?
Frågor om färger och andra okonventionella kännetecken kan vara komplexa och kräver ofta en nyanserad bedömning. Vi på Groth & Co bistår gärna med att analysera förutsättningarna i det enskilda fallet och diskutera möjliga vägar framåt.
Du är varmt välkommen att ta kontakt med oss för en förutsättningslös dialog.
Stefan Cahling
Partner
European Trademark and Design Attorney
