När Europa växlar upp – hur robust är bolagets IP-strategi?

Årets möte i Davos gav flera tal värda att reflektera över. Ett av dem var EU-kommissionens tydliga besked: Europa ska skala upp sin konkurrenskraft – snabbare. Ett konkret uttryck för detta är initiativet EU Inc. När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talade i Davos lyfte hon ambitionen att göra det enklare att starta och skala bolag över EU:s gränser – med en målbild om att kunna registrera ett bolag digitalt inom 48 timmar.

Ursula von der Leyens andra tydliga budskapet handlade om kapital och investeringar. EU vill göra det lättare att investera i europeiska bolag genom en spar- och investeringsunion. Sammantaget är riktningen klar: mindre friktion, högre tempo i tillväxtresan.

Det som många bolag missar är att EU redan har gjort IP-systemet mer enhetligt. På immaterialrättens område finns redan system som löser just den typ av fragmentering som EU Inc vill komma åt – och de har fungerat i decennier. För bolag innebär det att det redan idag går att arbeta enhetligt över stora delar av Europa – förutsatt att strategin är genomtänkt.

EPO – när Europa samlade patentsystemet

På patentsidan var Europa länge en karta av nationella processer. Den stora förändringen kom med Europeiska patentkonventionen (EPC), som undertecknades i München den 5 oktober 1973 och trädde i kraft 1977. Då skapades Europeiska patentorganisationen och Europeiska patentverket (EPO).

Bakgrunden var tydligt affärsdriven: företag behövde ett mer samlat sätt att söka patent i Europa utan att hantera ett stort antal separata ansökningar. EPC-systemet gjorde det möjligt att lämna in en enda europeisk patentansökan via EPO och – om patentet beviljas – låta det få verkan i de länder man väljer.

En viktig poäng i EU-kontexten är att EPO inte är ett EU-organ, utan en mellanstatlig europeisk lösning. Trots det har systemet blivit en av de mest effektiva infrastrukturerna för att skydda teknik i europeisk skala.

EUIPO – varumärke och design för den inre marknaden

På varumärkes- och designområdet såg EU ett liknande problem när den inre marknaden utvecklades: företag behövde kunna bygga och försvara kännetecken över gränserna. EUIPO startade 1994 som OHIM i Alicante och fick i uppdrag att administrera det EU‑omfattande varumärket.

Motivet uttrycktes redan i den ursprungliga EU-förordningen om gemenskapsvarumärke: syftet var att skapa rättsliga villkor som gör att företag kan anpassa sin verksamhet till gemenskapens skala – och att produkter och tjänster ska kunna särskiljas med identiska medel i hela EU genom ett enhetligt förfarande och ett enhetligt skydd.

Namnet EUIPO infördes senare (2016) i samband med en reform av varumärkesregelverket. Men grundidén är densamma, att göra det möjligt att tänka EU från början

Vad betyder det här för bolag som vill växla upp sin IP-strategi?

För många tillväxtbolag är varumärke och design minst lika affärskritiska som tekniken. De avgör ofta kundens val, betalningsvilja och genomslag i säljkanaler. Om EU Inc accelererar expansionstakten blir det ännu viktigare att skyddet hänger med.

EU-varumärke – kraftfullt, men bara med rätt struktur

Ett EU-varumärke ger ett enhetligt skydd i hela EU och kan minska friktion i lanseringar, partneravtal och marknadsföring – och i åtgärder mot kopior och förväxlingar. Men ett EU-varumärke är inte en strategi i sig. Det är ett verktyg.

Har bolaget tänkt igenom hur huvudvarumärke, produktnamn, undermärken och kampanjer hänger ihop? Stödjer strukturen bolagets tillväxt – eller riskerar man ett lapptäcke som skapar otydlighet för kunder och partners?

När bolaget väl syns på EU-nivå, finns det då en plan för bevakning och invändningar? Eller kommer konflikter att upptäckas först när lanseringen redan är igång och då det är dyrt att backa?

EU-design – skyddet som blir akut när kopian redan finns

Samma logik gäller design. Design är lätt att underskatta i en tillväxtstrategi – tills den plötsligt blir avgörande. I många branscher är designen – oavsett om det gäller produktform, förpackning eller visuella element i digitala tjänster – direkt kopplad till igenkänning och köp.

När bolaget växer snabbt och blir synligt i fler länder ökar också exponeringen för kopior. För bolag som lever på varumärkesupplevelsen kan designskydd vara ett kostnadseffektivt sätt att skapa handlingsutrymme. Vilka visuella element driver kundens igenkänning och betalningsvilja? Och är de skyddade i tid – innan bolaget självt gjort dem kända på marknaden?

EPO och teknikskydd – mer än att stoppa kopior

På teknikområdet gör EPO det möjligt att driva en samlad europeisk patentprocess, och därefter – beroende på strategi – låta patentet få verkan i utvalda länder. När det blir enklare att etablera sig och växa över gränserna ökar också värdet av teknikskydd. Inte bara för att stoppa kopior, utan för att stärka positionen i licensförhandlingar, partnerskap, kapitalanskaffning och i investerares bedömning.

Den avgörande frågan är inte alltid ”ska bolaget patentera?”, utan hur patentskydd, affärshemligheter och offentliggöranden samspelar med er kommersiella plan. När ska bolaget visa vad – och för vem – för att inte tappa handlingsutrymme? Vilka delar behöver skydda marknaden här och nu, och vilka kan användas mer offensivt för att stärka förhandlingspositionen gentemot investerare och partners? I ett 12–24-månadersperspektiv: hur påverkar valet mellan patentskydd och affärshemligheter bolagets kapitalresa och eventuella investerare?

Tre frågor att ta till ledning och styrelse – innan tempot ökar

Att växla upp strategin handlar sällan om att göra mer, utan om att skapa styrning och göra rätt saker i rätt ordning. Vilka rättigheter är affärskritiska, var ska de gälla, när behöver de vara på plats – och vem gör vad om något händer?

Vad kan stoppa en lansering eller en affär. Finns det en varumärkesstrategi som håller i EU, eller bygger den på antaganden från hemmamarknaden? Är det visuella uttrycket en del av bolagets konkurrenskraft – och finns det skydd som matchar det? Och på tekniksidan: speglar bolagets nuvarande skydd det som faktiskt säljer idag och det som planeras att säljas om två år?

EU Inc pekar framåt – men bolaget kan agera redan nu

EU Inc kan bli ett viktigt steg för att minska friktion i hur bolag etableras och skalar i EU. Men inom immaterialrätten finns redan verktyg som ger samma typ av skalbarhet – om de används med en tydlig strategi.

Är ditt bolag redo att ta nästa steg i sin tillväxtresa? Vi på Groth & Co hjälper gärna till med en fokuserad genomgång där vi kopplar teknik, varumärke, affärshemligheter och design till en expansions- och tillväxtplan – och tar fram en prioriterad åtgärdslista.

 

Carolin Sundkvist
CEO
Managing Partner
Head of Administration & Finance

 

Referenser (för publicering)

Europeiska kommissionen – Special Address by President von der Leyen at the World Economic Forum (EU Inc och 48 timmar): https://ec.europa.eu/commission/presscorner/api/files/document/print/en/speech_26_150/SPEECH_26_150_EN.pdf

EPO – 1970‑talet (EPC undertecknas 1973, träder i kraft 1977): https://www.epo.org/en/about-us/timeline/1970s

EUIPO – EUIPO History (start 1994 som OHIM): https://www.euipo.europa.eu/en/about-us/the-office/who-we-are/euipo-history

EUR‑Lex – Rådets förordning (EG) nr 40/94 (motiven till gemenskapsvarumärket): https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/1994/40/oj/eng