Blogg

Bruksmodellskydd – ett alternativ till patent

31 maj 2024

Lästid: 4 minuter

Digital illustration av kugghjul som symboliserar teknik eller systemprocesser.

Bruksmodeller är en registrerad exklusiv rättighet som erbjuder innehavaren möjligheten att kontrollera kommersiellt utnyttjande av en uppfinning utan tillstånd, på samma sätt som med patent, men under en kortare tid.

Dessa modeller är utformade för att skydda tekniska lösningar men ställer ofta inte samma höga krav på teknisk höjd som patent. Det gör dem till en mer lättillgänglig variant, vanligtvis med en skyddstid mellan tre och femton år.

Bruksmodeller passar särskilt väl för produkter med lägre teknisk komplexitet, vidareutvecklingar eller för produkter med kort livstid på marknaden.

Många länder erbjuder bruksmodeller – men inte Sverige

Internationellt sett erbjuder inte Sverige eller den Europeiska Patentkonventionen (EPC) något bruksmodellskydd, men det går att söka bruksmodeller nationellt i de flesta länderna i Europa, såsom t.ex. Danmark, Finland, Frankrike, Kroatien, Tyskland, Italien, Polen, Portugal, Spanien, Turkiet, Ukraina och Österrike.

Utanför Europa så har t.ex. Argentina, Australien, Brasilien, Chile, Kina, Egypten, Indonesien, Japan, Malaysia, Mexiko, Filippinerna, Republiken Korea, Republiken Moldavien, Thailand, Förenade Arabemiraten, och Vietnam bruksmodellskydd.

Pariskonventionen för industriellt rättskydd (PC) tillåter även bruksmodeller som prioritetsgrundande ansökan både för patent- och mönsteransökningar. I en del länder kan man också omvandla patent till bruksmodeller, vilket kan vara ett strategiskt verktyg.

För enskilda uppfinnare, små och medelstora företag kan processen och kostnaderna för patent vara avskräckande. Då kan alternativa skyddsformer såsom att lämna in en bruksmodell i stället för patent eller komplettera mindre viktiga marknader/länder med bruksmodeller för att på så sätt hålla nere kostnaderna och ändå ha ett fullgott skydd i de länderna. I det kompletterande fallet kan man använda patenttexten, men ska man bara lämna in en bruksmodell måste man räkna med att det även kostar att skriva ansökan, om man inte kan göra det själv.

För några år sedan skulle en av våra klienter börja tillverka sin produkt i Kina. Klienten hade nyligen startat ett företag och finansierade verksamheten i stort sett själv. Vi lämnade in en svensk patentansökan som vi planerade att följa upp internationellt och därefter lämna in i de länder som var viktiga med tanke på marknad och konkurrenter. Eftersom det tar flera år innan de nationella patentskydden är på plats, valde vi att lämna in en bruksmodell baserad på patenttexten i Kina. På så sätt kunde vi skydda nyckelkomponenterna fram tills ett nationellt patent kom på plats i Kina.

Förenad med osäkerhet

Till skillnad mot patent (med få undantag) beviljas bruksmodeller i många länder utan någon teknisk granskning, därför anses bruksmodeller vara ”svaga” skydd. Vissa länder kräver endast nyhetsvärde och andra länder som t.ex. Tyskland granskar dessa ansökningar och har höga krav på uppfinningshöjd.

För att undvika potentiella problem är det viktigt att man själv gör en utvärdering av sitt nyhetsvärde innan man lämnar in en ansökan, så att man inte använder skyddet för att mota en konkurrent och det visar sig att skyddet är värdelöst. Därför tycker jag att någon form av teknisk granskning är av vikt.

Under 1990- och början av 2000-talet pågick diskussioner om vi skulle införa bruksmodell som skyddsform i Sverige, men trots nyttan av ett snabbt och billigt skydd såg inte industrin ett behov av bruksmodeller. Ett av argumenten mot bruksmodeller var just bristen på materiell granskning och den osäkerhet det medför för både innehavare och tredje man.

Fyller ett gap

Förutom att bruksmodeller beviljas snabbare och är ett billigare skydd än patent, skulle det i många fall vara ett bättre skyddsalternativ än till exempel mönsterskydd i de fall där det finns en teknisk funktion kopplad till utseendet (nyttomönster). Idag är dessa hänvisade till mönsterskydd som tar sikte på form, inte funktion.

Likaså ger bruksmodellen en exklusiv rättighet, vilket är värdefullt om man söker investeringar eller andra intressenter.

Då bruksmodeller kan vara ett bra skyddsalternativ till patent- och mönsterskydd skulle det särskilt gynna enskilda uppfinnare och mindre företag att ha ett kostnadseffektivt verktyg att skapa exklusivitet i Sverige eller i andra länder.

Vi berättar gärna mer om hur man på ett effektivt sätt kan använda bruksmodellen som skydd!

Malin Boström
Patent Attorney

Fler nyheter och insikter

  • 30 oktober 2025| Blogg|

    Från kultklassiker till kassako – kan man väcka ett gammalt varumärke till liv?

    Nostalgi säljer – gamla varumärken är som retrovinyl: de bär historia, känsla och ibland till och med en färdig kundbas. De senaste åren har vi överösts av 80-talsband som vi [...]

  • 27 oktober 2025| Nyhet|

    Varumärken i den digitala toppdomänvärlden – framtiden för .brand

    I dag är en stark digital identitet avgörande för hur varumärken uppfattas och skyddas. Att äga en egen toppdomän innebär inte bara kontroll över den tekniska infrastrukturen, utan också en [...]

  • 21 oktober 2025| Nyhet|

    Viktig påminnelse: Brittiska varumärken och användning efter den 31 december 2025

    Från och med den 31 december 2025 har det gått fem år sedan Storbritannien lämnade EU. Detta datum markerar en viktig förändring för innehavare av så kallade brittiska clone-varumärken. Efter [...]

Till toppen