En av de vanligt förekommande frågorna inom ekonomi är ”vad skapar tillväxt?”. Ställer du den frågan får du sannolikt ett unisont och högljutt svar: ”FOLK SOM JAG”. Rika investerare betonar rika investerares roll. Vetenskapsmän och tekniker understryker vetenskapens och teknikens roll. Personer med anknytning till handel pekar på handel, transport och globalisering. Folk till vänster betonar statens roll, folk till höger pekar på marknadskrafternas fria spel.
Uppfinningarnas epok
Naturligtvis var det inte samma saker som orsakade tillväxten i de två tidigaste tigerekonomierna, Singapore och Hongkong, som möjliggjorde den brutalt effektiva industrialiseringen av Ryssland. Det förstnämnda fallet visar på stark tillväxt i ekonomier med mycket liten offentlig sektor och i det sistnämnda exemplet var Stalins, statens, kontroll avgörande. Man får förstås försöka besvara frågan från fall till fall.
Det fall jag tänkte nämna är Sveriges snabba tekniska, ekonomiska och industriella utveckling under åren 1860-1920. Sverige gick från att ha varit ett utpräglat bondesamhälle till att bli av ett av Europas mest välutvecklande länder. Det som sticker ut när man ser på denna epok är ingenjörernas och uppfinnarnas stora roller, inte bara som tekniker och uppfinnare utan ofta även som företagsledare och grundare av företag. Det är de stora namnens tid; Lars Magnus Ericsson (telefon), Gustaf de Laval (separatorn), Alexander Lagerman (maskiner för tändstickstillverkning), Gustaf Dahlen (automatiska fyrar, en av få uppfinnare som fått Nobelpris), Sven Wingquist (kullager), Alfred Nobel (dynamit) och Mått-Johansson (mätsystem). Dessa ingenjörshjältar skapade snilleindustrierna, inte bara eftervärlden ser det på det sättet, de var hyllade under sin samtid. Deras företag lever kvar, i någon form, än idag och dessa företags hemsidor talar med stolthet om sitt ursprung.
Fungerande patentsystem – en förutsättning
Dessa människors genialitet och förmåga att ta vara på sina idéer är inget man kan eller bör snacka bort, men det fanns ändå vissa nödvändiga förutsättningar för att deras genialitet bar så riklig frukt. En av dessa var ett fungerande patentsystem. Ifall någon bara hade kunnat kopiera deras smarta idéer hade det knappast varit mödan och kostanden värt att utveckla dessa idéer. Det är ingen tillfällighet att patentsystemet kom i gång i Sverige och världen vid den här tidpunkten.
Vi på Groth & Co är stolta över att vårt företag drog ett strå till stacken då Albert Groth grundade Groth & Co och därmed uppfann patentkonsultsyrket, åtminstone i Norden. Det blev omedelbar framgång och värdet av att ta hjälp av en patentkonsult, med kunskap om patentlagstiftningen, för att skydda sin uppfinning går inte att förringa. Genier, med begåvning långt bortom de tekniska innovationerna, som Nobel, Edison och Ericsson var högst villiga att betala en patentkonsult för att sköta patentjobbet åt dem.
Så när jag som patentkonsult sällar mig till ”FOLK SOM JAG”-kören gör jag det med något blygsammare påstående: arbetet som utfördes för att upprätthålla patentsystemet, av bland andra vår grundare Albert Groth, var en av förutsättningarna för just snilleindustriernas spektakulära tillväxt.
Dag Stålhandske
Patent Attorney
